"En ung man går längs Blackwaterflodens strand i fullmånens sken. Han har tömt det gamla året till sista droppen tills det sved i ögonen och vände sig i magen, och han var trött på festandet och larmet. "Jag ska bara gå ner till vattnet," sa han och kysste närmsta kind. "Jag är tillbaks före tolvslaget." Nu vänder han blicken åt öster mot den mörka och breda mynningsviken där tidvattnet är på väg att vända och vita måsar glimmar på vågorna. Det är kallt och han borde känna det, men han är full av öl och har sin tjocka vinterrock på sig. Kragen skaver i nacken: han känner sig lullig och instängd och torr i munnen. Jag tar ett dopp, tänker han, det gör nog susen, och går ner från gångvägen och står ensam på stranden, där de två kanalerna inväntar tidvattnet djupt nere i den mörka leran."
Ur Ormen i Essex av Sarah Perry. Fler smakebitar HÄR