"Varje bostadsområde hade en byfåne eller helig dåre, men vi hade tre. Först var det Tom, sextioårig springschas åt slaktaren. Han kunde komma farande som ett jehu med ett köttpaket under armen, stanna tvärt, kasta paketet ifrån sig på trottoaren, hötta med fingret åt det och säga: "Din jäkel, jag tänker då inte bära dig ett steg till!" Så var det Lilly, en fyrtioårig flicka med Downs syndrom som strosade omkring iförd flickklänning och skär sidenrosett i sitt flottiga hår och gick mot rött ljus så att däcken tjöt när bilarna bromsade in på alla sidor om henne. Och så var det mrs Kerner, en späd, fågellik kvinna som vilt gestikulerande och under tokiga ryck och infall som, ilade omkring med städklut om håret. Hon kunde hejda okända människor i speceriaffären, hos slaktaren eller i färghandeln, slå ihop sina knutna händer framför sig och med en vansinnesglimt i de bruna ögonen utbrista: "Oy, precis idag har jag läst ett så be- dåå-rande stycke rysk litteratur! En historia kommen från hjärtat, ägnad att få den mest eländiga själ att högljutt protestera mot detta livets orättvisor!" Därefter hade hon glömt sitt ärende i butiken, vände på klacken och skyndade ut."
Från sidan 29 i Starka band av Vivian Gornick
En smakebit på søndag är en läsutmaning som drivs av den norska bokbloggen Betraktninger. Vi delar med oss av en bok vi just läser. Utan spoilers, förstår. Fler smakebitar HÄR